fredag 27 februari 2015

Minnesanteckningar - IRL

1. Inte riktigt tillräckligt mycket ansvar. Om Elias inte vill snacka så borde pappan låta honom vara. Kontakta någon annan som kan prata med Elias. Göra hemmet tryggt så han har en trygg plats att komma till. 
2. Rektorn på kontoret. Bildläraren som inte bryr sig. Pappan och lillebrodern.  
3. han är en tyst person som stänger in sig. De vuxna har svikit honom innan, varför skulle de göra det nu? ”ingen bryr sig ändå”. 
4. Ha ett möte med föräldrarna. Att de vuxna bör bry sig, och stoppa folk som mobbar. Vara mer känsliga runt Elias så han inte blir mer utsatt. Prata med de andra i klassen. 
5. Nej, man kan inte hindra folk från att göra det i verkliga livet. Vi i vår ålder borde kunna skilja på film och verklighet. 
6. Man ska markera att det inte är okej att någon behandlar en dåligt, men man behöver inte slåss. Man kan hämnas på ett sätt som inte skadar någon fysiskt eller psykist, utan t ex bara berätta sanningen. 
7. Nej, det är redan två mot en, så det var inte självförsvar. Det är inte okej att droga någon heller. 
8. Deras plan var bra, de visade hur det faktiskt går. Och mobbarna har redan kommit undan med så mycket. 
9. För att hämnas, och visa folk hur det går. Och få folk att notera, reagera. Han såg ingen annan utväg och kände som att ingen brydde sig.

onsdag 25 februari 2015

Om nätmobbning

Tidningsartikeln

1. Jag tycker att metoden att spärra sidor på internet är en bra metod på skolor. Eleverna ska inte vara ute på vissa sidor på skoltid så det finns ingen anledning att ge de ett alternativ att vara där. Dock kan ett problem vara att de inte kan vara på sidorna på rasterna då det är okej att surfa.
2. Artikeln har en titel, en brödtext, en ingress, mellanrubriker och bilder bara för att nämna några.
3. Ge inte ut personlig information. Lägg inte ut bilder på dig själv. Lita inte på någon som du inte säkert vet vem det är. Var snäll mot de du kommer i kontakt med på nätet. Gå inte in på sidor som du inte vet vad de är för något.

Reportaget

1. Man borde informera mer och tidigare i skolor om vad nätmobbning är och vad det gör med folk. Man ska tidigt fastställa att det inte är okej och vart barnen ska vända sig om de blivit utsatta. Det är svårt att ha en kontrollant på nätet jämfört med t.ex. att ha en lärare ute på skolgården som vakar över barnen. Jag tror att det är bland annat därför nätmobbning sker så ofta, det är så enkelt att göra. Man kan även informera föräldrar och uppmana dem att hålla koll på vilka sidor deras barn är inne på och vad de gör där.
2. Reportaget har en rubrik, ingress, brödtext och en bild. Det finns även en faktaruta vid sidan om texten som ger oss lite siffror om nätmobbning vid olika åldrar. När jag läser texten får jag inte en känsla av att jag befinner mig på plats, de brukar man annars få när man läser ett reportage. Reportaget går på djupet i ett ämne, ämnet är i det här fallet nätmobbning bland 10-åringar. Jag tycker inte att den här texten var ett typiskt reportage, den saknar en miljöbeskrivning och journalisten har inte gjort texten så "levande", jag känner inte att jag är på plats.
3. Reportaget handlar om nätmobbning bland 10-åringar. En sjättedel av alla 10-åringar i Sverige blir utsatta för nätmobbning. De som är mest utsatta är flickor och de som har en negativ syn på sitt utseende. En psykologiprofessor delar med sig av informationen från en undersökning om ämnet. I reportaget får man information om varför nätmobbning är dåligt och vad det gör med barn. Att vara på internet har blivit vanligare bland små barn. Buskapet i reportaget är att nätmobbning är dåligt och att vi borde bli bättre på att stoppa det.

fredag 6 februari 2015

Labbrapport - Uppkomst av ljus/ ljusspektrum

Uppgift: 
Hur uppkommer ljus?
Varför ger olika ämnen olika spektrum?
Varför uppkommer olika typer av spektrum (linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
Vad används detta till?

Hypotes
Ljus är fotoner, små ljuspaket. Olika spektrum är antagligen därför att ämnena innehåller olika saker, de har olika egenskaper, kanske beroende på antalet elektroner i atomen. De olika spektrumen kan användas till olika saker, t. ex. för att få olika ljus (kanske olika färger).

Material:
lysrör med olika sorters gaser, glödlampa, högspänningskälla, stativ, spektroskop, färgpennor

Utförande:
1. Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?
2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?
3. Avgör vilken gas det hemliga röret innehåller!

Resultat:  


























Slutsats: 
I min hypotes kunde jag inte svara på så många av frågorna, jag hade inte så bra koll på detta. Jag visste vad ljus var och jag var inne och nosade på varför ämnen ger ifrån sig olika spektrum men kunde inte riktigt svara på frågan. Olika spektrum kan användas till olika saker, som jag skrev i hypotesen, man kan få fram olika färger på ljuset. Man kan även använda olika spektrum till andra saker (mer senare).

Ljus uppkommer när en atom blir tillförd extra energi. När det får det kan elektronerna i atomen hoppa till ett skal längre bort ifrån kärnan. När elektronerna inte är i sitt ursprungliga skal vill de tillbaka till det ursprungliga och hoppar då tillbaka, de vill alltid vara i sitt ursprungliga skal. När de hoppar förvandlas deras energi till ljus, de sänder ut ljus. Beroende på hur många skal de hoppar över sänder de ifrån sig olika ljus, UV-strålning, synligt ljus eller infrarött ljus. 

Olika ämnen ger olika spektrum därför att de har olika många elektroner. Olika långa hopp ger olika färger. Eftersom ett ämne har ett bestämt antal elektroner är bara vissa färger möjliga. Varje ämne har sina egna färger, sitt eget spektrum, det varierar inte. 

De olika typerna av spektrum uppkommer beroende på vilket ämne det är. En atom har ett linjespektrum för den har vissa banor som elektronerna hoppar till och från vilket gör att vi ser bara vissa färger. En gas där atomerna bildad molekyler har elektronerna mer frihet, det vi ser är inte linjer längre utan mer som band. I en glödande metall har elektronerna full frihet att röra sig, då ser vi ett kontinuerligt spektrum, elektronerna har inga bestämda banor att hoppa ifrån, elektronerna är inte begränsade. 

Olika spektrum kan användas till att få fram olika färger (lampor som lyser i olika färger som en dekoration). Man kan också skapa en laser (Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation). I en laser finns helium och neon. Man ger energi till gaserna så att elektronerna går ut i en yttre bana. Sedan gör man så att elektronerna faller ner till exakt samma skal exakt samtidigt. På så vis får man en mer koncentrerad stråle som når mycket längre och har en färg. Ljuset får en exakt våglängd och svänger i takt.

Felkällor:
Det kan vara fel på spektroskopet som gör att man inte riktigt ser spektrumet eller att alla inte ser det likadant. Det gäller att hitta rätt spänning när man förser röret med energi, annars lyser inte gasen. Det kan även vara svårt att rita av spektrumen exakt om man bara tittat en gång, det går inte att rita och titta samtidigt. 

Förbättringar:
Det är svårt att fixa dåliga spektroskop (särskilt att veta om det som man ser är rätt), man får se om det man använder fungerar och sedan jämföra om de andra har sett samma sak. Man måste kolla upp vilken spänning som behövs för varje gas så att det blir smidigare att få den att lysa och fungera. Man hade kanske kunnat ha en som kollade igenom spektroskopet och en som ritade för att ritningen skulle bli exakt som i verkligheten. Man hade kanske kunnat se om man kunde ta en bild igenom spektroskopet så att man har bilden på sin mobil, på så sätt kan man kolla på spektrumet och rita av det samtidigt utan problem. 

Användningsområde:

Se slutsats