onsdag 11 september 2013

Förbränning av trä i syrgas


Syfte: Förstå vad det är för gas som bildas när man bränner kol.
Hypotes: Blandningen kommer bli basisk.
Material: E-kolv, gummikork, tändstickor, träbit, mortel, degellock, degeltång, vatten, syrgas, BTB.
Utförande: Fyll e-kolven med syrgas och sätt på gummikorken. Tänd eld på en träbit så att den glöder. Lägg ner träbiten i e-kolven. Sätt på degelljocket. Vänta tills glöden försvunnit och ta upp träbiten. Fyll e-kolven med tre centimeter vatten. Skaka. Häll i BTB. Vilken färg fick det?
Resultat: Blandningen blev gul. Den blev sur. 
Slutsats: Det har bildats ett surt ämne i e-kolven som blandas med vattnet när jag skakar. Kan vara ättikssyra efter att träbiten torrdestillerats.

måndag 2 september 2013

Frågor svar om industrialiseringen


  1. Bönderna fick större åkrar och deras nya verktyg innebar att de behövde mindre arbetskraft. De som arbetade på gårdarna blev sparkade och sökte arbete i fabriker.
  2. Jag tror de tänkte att de skulle få bestämma mer och att de tyckte att det var bra att inte behöva dela en åker med någon annan. De insåg att de kunde använda sina nya redskap mycket enklare. 
  3. Jorden får vila i ett år för att få tillbaka sin näring.
  4. Bönderna fick större åkrar och man kom på nya sätt att odla och nya redskap. Potatisen kom så istället för att jorden behövde träda kunde man odla potatis för den behövde inte like mycket energi. Man avlade också fram djur som gav mer mat. 
  5. Storbönder, handelsmän och köpmän. Köpmännen och handelsmännen tjänade mycket pengar på att frakta varor till och från sina kolonier och på slavhandeln. Storbönderna tjänade mycket på sina stora, moderna gårdar. 
  6. De hade ull som var väldigt viktigt för att det var textilindustrin som började hela                   industrialiseringen. De fick också siden och bomull från sina kolonier. De viktiga råvarorna idag är olja för att göra plast. 
  7. För det fanns många som hade jobbat på bondgårdar som blivit arbetslösa och som sökte efter jobb. De fick jobb i fabriker.
  8. Ångmaskinen var viktig för den gjorde så att de kunde frakta saker på t.ex. båtar. Ångbåtar gjorde så att man kunde frakta saker. Vävmaskiner och vävmaskiner hjälpte till på textilfabrikerna. 
  9. Ångmaskinen var viktig för den kunde man använda till många saker, t.ex att driva båtar med, göra lokomotiv eller driva andra maskiner med. 
  10. Man lärde sig att vaccinera så man kunde bli av med andra sjukdomar. Populationen ökade och landet blev större. 
  11. Urbaniseringen innebar att folk flyttade till städerna som växte och växte. De flyttade dit för att jobba i fabrikerna. Urbaniseringen pågår fortfarande. Mer i vissa länder, mindre i andra. Städer växer också för att det föds fler. 
  12. Det viktigaste och största sågverket låg i Sundsvallområdet och i Norrköping växte textilindustrin väldigt snabbt. 
  13. Stål, mjölkseperatorer, kullager, gasfyrar och papper är några varor som Sverige uppfann och sålde. 
  14. De hade inte någon utvecklad säkerhet i industrierna så fabriksarbetarna fastnade ofta med fingrar och händer i kugghjul och annat. Arbetarna jobbade 12-14 timmar per dag och  sjukdomar spreds enkelt. 
  15. Det var fanns oftast bara ett rum och kök. Det fanns bara en järnspis som värmekälla och det var mycket trångt, tack vare de få rummen och att det var stora familjer. De hade utedass på gården och vägglöss, kackerlackor och råttor var vanliga. Det som antagligen är svårast att vänja sig vid är nog att det är så trångt. 
  16. Bra: man kom på hur man vaccinerar så de kunde motverka sjukdomar så befolkningen ökade. Produktionen av varor ökade kraftigt. Folk flyttade in i städerna för att få arbete. Man kom på bättre sätt att få mat i jordbruket. 
  17.       Dåligt: Fabriksarbetarna hade väldigt dåliga arbetsförhållanden och dåliga bostäder. 
          Tuberkulos kunde enkelt spridas i fabriker.
  18. Storbritannien hade alla fördelar för att kunna bli industrialiserat. De hade pengar, råvaror, arbetskraft, marknad, och kunskap.
  19. Sverige hade inte haft några stora städer eller så mycket pengar från industrierna. Det kunde ha varit ett fattigare land och folket hade bott mer utspritt. 

Laboration, aktivt kol


Hypotes: Det kommer vara samma saft som innan.
Material: Glasstav, två bägare, filter, tratt, aktivt kol, saft
Riskanalys: Kol: Ofarligt. Saft: Ofarligt. Laborationen är ofarlig att utföra.
Utförande: Vi hällde saft i en bägare och tog en sked aktivt kol och blandade i med en glasstav. Vi vek ett filter och satte i en tratt och satte tratten på en annan bägare. Vi hällde saftblandningen i tratten och väntade. Kolla vad som hände med saften.
Resultat: Saften hade förlorat färgen och kolet hade fastnat i filtret. 
Slutsats: Aktivt kol renar bra. Det är därför att det finns gropar i kolet som samlar upp molekyler.